Flyktpodden – Olika berättelser om flykt
I Flyktpodden möter unga, som själva blivit utsatta för rasism, flytt sitt hemland eller förlorat anhöriga i krig, en äldre person som också flytt till Sverige.
I Flyktpodden möter unga, som själva blivit utsatta för rasism, flytt sitt hemland eller förlorat anhöriga i krig, en äldre person som också flytt till Sverige.
I Flyktpoddens elva avsnitt möts en överlevande från Förintelsen eller annat folkmord och en ung person med erfarenhet av migration, i ett samtal om flykt, förföljelse och utanförskap. Samtalet hjälper oss att förstå och dra paralleller till det som hände och den utveckling som vi ser runt om i världen idag. Vi tror att personliga berättelser kan göra skillnad och hjälper oss att se hur historia och nutid hänger ihop. Syftet med podden är att skapa samtal som kan hjälpa unga att dels relatera till och få nya ingångar i berättelsen om Förintelsen, dels skapa förståelse och kunskap om aktuella berättelser om flykt. Målet är att öka förståelsen för olika människors livsöden och minska ensidiga fördomar mot en viss grupp. Projektet riktar sig främst till unga från högstadiet och uppåt.
Till Flyktpodden finns det från och med den 8:e december 2020 en kostnadsfri lärarhandledning att ta del av. Handledningen är uppbyggd som en presentation så att lärarna ska kunna använda den direkt i undervisningen eller digitalt utan att själv behöva bearbeta frågeställningarna. Varje samtal inleds med en kort presentation av de som deltar i samtalet och deras berättelse. På så vis kan läraren använda de samtal som passar tillfället eller den egna elevgruppen bäst. Till varje samtal finns, förutom presentationen av deltagarna, tillhörande reflektionsfrågor och diskussionsunderlag, vilka är kopplade till läroplanerna för 7-9 och gymnasiet.
Flyktpodden är ett värdefullt material för lärare med elever som har svårt att ta till sig traditionellt utbildningsmaterial som handlar om rasism, Förintelsen och andra folkmord. Flyktpodden är också värdefull i miljöer där ungdomar inte har någon egen erfarenhet av utsatthet och förföljelse. Där kunskapen och förståelsen kring frågan kan vara hög, men där det saknas gemensamma nämnare, närstående erfarenheter och föreställningsvärldar. Här är Flyktpodden ett viktigt verktyg som levandegör en verklighet som för dessa elever är helt främmande.
Avsnitt 1:
Vi möter 17-åriga Fery, som flytt från Afghanistan tillsammans med sin familj. Hon pratar med Piotr Zettinger 80 år som är överlevande från Förintelsen. De samtalar om flykten om att återförenas med en familjemedlem efter att ha varit ifrån varandra, samt om hur erfarenheterna av att fly påverkat dem båda som människor.
Avsnitt 2:
Vi möter Ali Zardadi, 19 år och Susanna Christensen, 86 år. Som barn deporterades hon från Ungern med sina föräldrar och hamnade till sist i det ökända koncentrationslägret Bergen-Belsen. När engelska soldater befriade lägret 1945 var det försent för hennes pappa som dog några dagar senare. I programmet berättar Susanna om upplevelserna i lägret och om den första tiden i Sverige efter kriget. Hur hon upplevde den svenska skolan som den enda mörkhåriga flickan i klassen. Susanna och Ali samtalar också om hur det är att föreläsa om svåra minnen.
Avsnitt 3:
Vi möter Roda, 26 år som kom till Sverige som ensamkommande flykting från Somalia när hon var 16 efter att ha levt på flykt sedan 12-årsåldern. Hon träffar Elisabeth Citrom, 87 år, som satt i ett av andra världskrigets värsta förintelseläger. Trots att deras historier skiljer sig ganska mycket åt, har de gemensamt att de var lika gamla när de skildes från sina föräldrar och problemen började hopa sig.
Avsnitt 4:
Vi möter Roberta Dinsi Kobi. Hon är 14 år gammal, född i Ghana och kom till Sverige som 12-åring. Hon för ett samtal med Emerich Roth, 94 år och överlevande från förintelsen. Precis som många andra överlevare är han ute och föreläser i skolor om vad han varit med om, bland annat med hjälp av en film. Mötet äger rum efter att denna film visats på mediahuset Fanzingo för en publik i Stockholmsförorten Alby.
Avsnitt 5:
Vi möter Sara, 19 år och ensamkommande flykting från Afghanistan. Som 15-åring blev hon bortgift med en äldre man mot sin vilja. Hon samtalar med Tobias Rawet 83 år gammal och överlevare från förintelsen. Först när han var 60 år började han tala om sina upplevelser och har sedan dess föreläst runtom i landet. Saras flykt från tvångsäktenskap och barnäktenskap skapade en mediastorm och hennes fall har varit uppe i Europadomstolen.
Avsnitt 6:
Vi möter 22-åriga Dusan, som flydde från Serbien till Sverige tillsammans med sin familj när han var 5 år. Dusan möter Singoalla, en 86-årig kvinna, född i Torekov i Skåne. De är båda romer och samtalar om den personliga erfarenheten, att som rom, bli utsatt för förtryck och våld.
Avsnitt 7:
Vi möter Sillvie Adourian, 17 år, och före detta riksdagsledamoten Nalin Pekgul i ett samtal om av flykt och integration över generationsgränserna. Nalin Pekgul flydde från Kurdistan, Turkiet strax före militärkuppen 1980. Hon blev senare den första muslimen i Sveriges riksdag. Sillvie Audorian kom tillsammans med hundratusentals andra från Syrien 2014 och har fått avslag på ansökan om uppehållstillstånd.
Avsnitt 8:
Vi möter Irma Bergdahl, 21 år och same och Josée Butera Akayezu, 44, överlevare från folkmordet i Rwanda. Samtalet rör de rasbiologiska ideologierna, hur de lever kvar än i dag i Sverige och hur de föranledde utrensningen av minoriteten tutsier i Rwanda 1994 då nära en miljon mördades. Uppdelningen av hutuer och tutsier gjordes av kolonialmakterna och det byggde inte på etnicitet utan rikedom. Ändå mättes skallarna, precis som det även gjordes i Sverige där rasbiologiska institutet fanns kvar till slutet av 1950-talet.
Avsnitt 9:
Vi möter Berolin Deniz, vars släktingar drabbades av folkmordet på armenier och assyrier/syrianer (Seyfo)1915-1917, och Eduardo Flores Gonzales från Lima Peru, vars äldre släktingar levde i en diktatur fram till 80-talet. Samtalet berör likheter mellan deras upplevelser av att vara efterlevande i en familj som drabbats av oerhört starka händelser i en tidigare generation, ur både ett politiskt och socialt perspektiv. Folkmord och diktaturer skapar ett kollektivt trauma, vars känslor och konflikter ofta går i arv. Att inte få upprättelse eller bekräftelse på vad som har hänt kan påverka överlevande och efterlevande släktingar i generationer framåt. Berolin Deniz, vars far- och morföräldrar drabbades hårt, menar att hon upplever ett stort ansvar och behov att sprida kunskap om denna historia till nya generationer för att undvika att historien upprepar sig. Avsnittet adresserar kausalitet och hur minnen/trauman kan förstås som en del av individens identitet.
Avsnitt 10:
I ett öppenhjärtigt och gripande samtal möts 74-åriga Terttu Haapanen från Finland, som kom till Sverige som arbetskraftsinvandrare som ung vuxen och Alexander Rezai, 20 år, som flydde hit som 14-åring för att rädda sitt liv. Finland var fattigt efter andra världskriget och många valde att arbetskraftsinvandra till Sverige, som hade en blomstrande ekonomi och lockade med lediga jobb. Terttus pappa blev svårt skadad i kriget och familjen hade det tufft ekonomisk. Därför tog Terttu båten till Sverige. Till skillnad mot Terttu som lätt kunde emigrera till Sverige, gjorde Alexander en flera månader lång resa som ofta innebar att han utsattes för livsfara. Han fick erfara både hot och våld av smugglarna.
Avsnitt 11:
Joseph Popa från Sierra Leone tvingades fly från sitt hemland som barn på grund av sin sexuella läggning. I Sierra Leone är det förbjudet enligt lag att vara homosexuell, vilket kan ge livstids fängelse. Här möter han Natalie Berglund Vorona som flydde från kriget i Ukraina i ett starkt samtal om sina livsomvälvande erfarenheter. Natalie ville inte tro att ryktet om en rysk invasion var sant och valde att stanna kvar i Ukraina. En morgon vaknade hon upp till ljudet av krigsplan och tillbringade kommande dagar i ett skyddsrum. Livet förändrades totalt på en dag.
Detta avsnitt är på engelska.
Fanzingo har genom MUCF fått projektmedel för att under 2018 – 2022 producera 11 avsnitt á ca 25 – 30 minuter. Från och med (2020-2022 ) finns det också en lärarhandledning samt möjlighet att boka in skolbesök med en handledare.